Öroninflammation hos hund: Vad är det och hur behandlar man det?

Om hunden dessutom har långa öronlappar ligger dom som ett lock över örat vilket ytterligare stänger in fukt. En del raser och individer, producerar mer öronvax än andra, vilket tillsammans med fukt är en bra grogrund för ytterligare tillväxt av bakterier och jästsvamp.

Öroninflammationer är vanligare på sommaren då många hundar badar i det varma vädret, vilket kan leda till en varm och fuktig miljö i örat. Inflammationen sitter oftast i den yttre hörselgången. Det är ovanligt att mellanörat påverkas men i dessa fall spricker vanligtvis trumhinnan.

Om hunden skakar på huvudet, gnuggar öronen mot marken eller kliar sig i öronen med tassen kan det hända att den har en öroninflammation. Tänk på att en öroninflammation kan vara smärtsamt för din fyrbenta vän.

Vilka är de vanligaste orsakerna till öroninflammationer?

Allergiska hundar har ofta mycket känslig hud, vilket även gäller huden i öronen, och de har därför lätt att få öron- och hudinflammationer. Återkommande öroninflammationer kan vara det enda tecknet på allergi. Hundar kan reagera på foder, dammkvalster, pollen och många andra faktorer i omgivningen.

Öroninflammationer orsakas vanligen av bakterier eller jästsvamp, medan kvalster är en mer ovanlig orsak hos hundar. Inflammationer är ofta sekundära till andra underliggande problem, som allergi eller en främmande kropp.

Om hunden har problem med öronen är det viktigt att rådfråga en veterinär som kan få en fullständig bild av problemet och därmed ge de bästa råden för behandling.

Veterinären behöver få information om hundens historik och ställer därför frågor som kanske verkar irrelevanta för öroninflammationen. Detta görs för att få en bättre förståelse för vad problemet beror på.

Veterinären utför även en klinisk undersökning av hela hunden, inklusive hörselgången för att se om trumhinnan är hel eller sprucken, kontrollera om det finns främmande föremål som till exempel gräsax, samt ta prover för att kunna diagnostisera orsaken till själva inflammationen.

Vid återkommande öronproblem kan veterinären även föreslå att hunden undersöks för allergier och/eller andra problem.

Hur märker jag om min hund har en öroninflammation?

En öroninflammation kan vara väldigt smärtsam för hunden. Genom att veta vilka tecken du ska vara uppmärksam på kan du se till att din hund får hjälpen den behöver i ett tidigt skede. Typiska tecken på öroninflammation är bland annat:

• Skakar ofta på huvudet eller lägger huvudet på sned
• Gnuggar huvudet och öronen mot marken (för att få bort klådan!)
• Kliar sig ofta på huvudet eller öronen
• Öronlappen kan vara röd
• Det kan lukta konstigt från öronen (lukten orsakas av bakterier eller jästsvamp)
• Det kan även komma sekret från öronen
• En del hundar kan reagera aggressivt på grund av smärtan, särskilt om man rör hundens huvud

Om hunden har en öroninflammation till följd av allergi kan även andra delar av huden vara röda och/eller klia. De vanligaste platserna för utslag är tassarna, insidan av benen eller i hundens ansikte. Hunden kan slicka sig mycket för att lindra klådan.

Om orsaken till öroninflammation är en främmande kropp börjar symptomen ganska plötsligt. Du kanske ser att din fyrbenta vän skakar kraftigt på huvudet, som om den försöker bli av med vatten som har kommit in i örat. I dessa fall är det även typiskt att endast ena örat påverkas.

Inflammationer som beror på parasiter utvecklas i stället långsamt och symptomen ökar med tiden.

Tidig behandling är mest effektiv

Om du av någon orsak misstänker att din hund har en öroninflammation är det bäst att rådfråga veterinär direkt. Om en akut inflammation finns kvar en längre tid kan den bli kronisk.

Risken är att det leder till sekundärinfektion, långvariga problem med hörseln eller inflammation i mellanöra och innerhöra om trumhinnan spricker. Om hunden hela tiden lägger huvudet på sned åt ena hållet kan det vara ett tecken på en sprucken trumhinna.

Hur behandlas hunden om den har en öroninflammation?

Effektiv behandling av en öroninflammation kan omfatta både lokal behandling och  systemisk anti-inflammatorisk behandling för att minska smärta och klåda. Behandling av eventuella bakomliggande faktorer som leder till öroninflammationen kan också behövas.

Beroende på hur allvarlig öroninflammationen är kan det ibland vara nödvändigt att söva hunden och spola öronen för att få bort öronvax och smuts. I mindre allvarliga fall kan veterinären rengöra öronen när hunden är vaken.

Rengöringen är mycket viktig för att få bort eventuella skorpor eller den biofilm som täcker bakteriekolonierna och som annars skulle förhindra effektiv behandling.

Om ett främmande föremål har fastnat i hörselgången tar veterinären bort det och behandlar öroninflammationen på lämpligt sätt.

Det är alltid nödvändigt att följa upp behandlingen av hundens öroninflammation. Det är viktigt för att fastställa att behandlingen är effektiv och se till att orsakerna till inflammationen inte längre finns kvar. Ibland försvinner symptomen innan inflammationen är helt borta.

Om behandlingen avbryts i förtid kan inflammationen blossa upp igen och man står inför en situation som aldrig tar slut. Följ ALLTID hela behandlingsplanen som veterinären ordinerar och gå på uppföljningsbesök, även om hunden verkar må helt bra.

Låt veterinären avgöra om hunden behöver ytterligare behandling eller inte, så slipper du en massa frustration över återkommande inflammationer.

Hur kan jag förhindra att min hund får öroninflammationer?

Även om det inte finns så många förebyggande åtgärder kliniskt sett, kan du ändå göra en del för att förbättra hundens odds. Det är bland annat:

• Om hunden har mycket och tjock päls inuti öronen kan du be veterinären eller en hundtrimmare att ta bort pälsen regelbundet.
• Det kan även hjälpa att torka ytterörat (öronlappen) med en torr handduk efter bad, särskilt om du har en hund med hängande öron.
• Om hunden har lätt att få öroninflammationer kan du prata med veterinären om regelbunden öronrengöring.
• Se till att ta med hunden till alla uppföljningsbesök hos veterinären och följ anvisningarna om medicin och lokalbehandling.